– Vi har förbättrat oss sedan förra året… Det menar i alla fall Coach Lawrence Frank och syftar på att deras lag är bättre än fjolårets trots att antalet vinster och förluster är exakt desamma efter 27 spelade matcher. 7 vinster och 20 förluster.
Så vad menar egentligen Coach Frank?
Ja, vad menar egentligen coach när han säger så? Det kan man minsann undra, men när han sedan försöker förklara så syftar han på att laget är mer “competitive”, vilket innebär att man förlorar, men inte lika stort som förra året. Till vems tröst är det egentligen? Möjligtvis för oss som bettar på laget och spelar med handikapp, men nu är det sällan så man räknar när säsongen är slut. Då är det bara antalet raka vinster som spelar någon roll.
Att förlora är ju egentligen strunt samma, om man så torskar med 20 poäng eller med två. Personligen så tror jag att det är värre för grabbarna att förlora tighta matcher under de sista fem minuterna än att bli totalt utskåpade. Jag ser egentligen bara “fördelar” med att bli utspelad… Det öppnar sig lägen att testa nya saker, nya uppställningar, nya spel, nytt försvarstänk och chansen att göra bort sig, trots att matchen redan är borta, är ju minimal egentligen.
Men om vi tittar på laget som det ser ut, så är det helt klart bättre på pappret. Inget snack om den saken. Dock så har vissa spelare inte riktigt kommit upp till förväntad status och en del har spelat under förmåga, medan en del bara är med, trots att det kanske inte är helt befogat. Låt oss kika hur det ser ut.
Brandon Knight: Fortfarande ung och har gjort det överlag bra. Ganska ojämn, men mer upp än ner i alla fall. Visst kan han ta lite märkliga beslut ibland och hetsa upp sig, men nog funkar BK7 som point guard.
Kyle Singler: Över förväntan. Det var nog inte många på den här sidan Atlanten som visste vem Singler var, men han har steppat upp under sin rookiesäsong och visat noll respekt för sitt motstånd. Inte helt olikt Jerebkos rookieår. Kul fakta här är att om Singler spelar bra, då vinner Pistons. I vinster snittar han 12,6 poäng och skjuter 52%, medan i torskar så snittar han 8,1 poäng och skjuter 42%. Involvera honom mer, grabbar!
Tayshaun Prince: Har varit okej, men verkar alldeles för oengagerad. Han är en veteran som spelat länge länge i samma lag. Han har vunnit titeln men inser att han inte kommer i närheten av den igen, inte i Pistons i alla fall. Här skulle jag vilja byta bort honom mot någon som bryr sig och är hungrigare. Och bara för att man spelat länge i samma lag, så innebär inte det att man är en ledare, och det ser vi tydligt att Prince inte är.
Jason Maxiell: Han är bättre än ifjol, men trots en hel del grymma putback-dunks så anser jag att han är för liten och blir alldeles för lätt bortspelad. Hjärtat är det inget fel på, men längden är inte på plats. Men kanske trots allt en startande 4:a i dagens Pistons.
Greg Monroe: Levererar i stort sett samma som förra året. Monroe är helt klart en 20/10-kille vad det lider, men då måste övriga laget steppa upp också. Monroe kommer och går lite i matcherna, men offensivt är han nästan alltid bra, medan defensiven haltar lite.
Bänken: Coach Frank envisas med att spela en sjukt kort rotation som jag inte riktigt fattar. Ett par matcher i rad har han snurrat på åtta gubbar, vilket innebär slitage på dessa, ganska kraftigt också. Sen krävs det ingen fysiolog att räkna ut att när du blir trött så presterar du inte lika bra. Coach Frank har till och med själv sagt att laget haft svårt att stänga matcherna och avgöra dem, speciellt i fjärde kvarten. Då kan jag inte för min värld fatta varför han kör på så kort rotation. Det måste finnas ett bättre sätt att matcha sina grabbar.
Och nu när vi ändå är inne på rotationen så kan vi börja ifrågasätta vilka gubbar han då kastar in.
Vi börjar med det enkla och mest patriotiska, nämligen att Charlie Villanueva får spela istället för Jonas Jerebko.
Jerebko har varit tokbänkad, utan en enda minut, i 14 matcher. I hans ställe har CV tagit minuter.
Sedan CV tagit Jonas plats är laget 4-10, vilket inte är ett bra record på något vis, men det som är ännu värre är CV´s produktion under dessa 14 matcher. CV snittar alltså 7,6 poäng, 3,9 returer, 1,0 assist, 0,6 steals och 0,4 blockar. Han skjuter 44% från golvet och 45% från straffkastlinjen. 44% från golvet är knappt godkänt, men 45% från linjen är katastrof, och sen att han bara skjutit nio straffkast är ju bara löjligt. Killen är ju över 210 centimeter lång liksom. Gå lite inside, driva mot korgen, posta upp och dra en foul för omväxlings skull. Eller varför inte kämpa om en retur och kanske dra en loose ball foul?
Det är oerhört frustrerande att se spelare som CV spela. Hans ovilja att kämpa och ta rätt beslut, framför allt i försvar lämnar ju djupa sår i hjärtat för de som uppskattar hederlig basket. Han verkar uppriktigt sagt inte ha koll på hur man spelar försvar, alltså lite sådär klassisk dum, som man säger… Det hade ju varit trevligt om det var bara jag i hela världen som kände till hans svagheter, men tyvärr gör ju alla lag i ligan det, och utnyttjar det till max. Coach Franks anledning till att sätta in CV var att han kunde hota utifrån och sträcka på försvaret. En bra tanke i teorin, men på de 14 matcher som han spelat snittar laget 94,5 poäng framåt, vilket är ett poäng mer än deras säsongssnitt. Inte så mycket mer offence där i mina ögon. Ta bara de två senaste matcherna där man slutat på totalt 77 poäng på båda. Så mycket för en bra offensiv…
Jag säger inte att Jerebko är svaren på alla problem, men något måste göras för att väcka liv i grabbarna och i den rollen är Jerebko ohotad etta i klassen, OM han får vara på plan. Den typen av spel och energi smittar av sig, och gör den inte det, då är det fan något fel på lagkamraterna.
Mitt tips är att försöka byta bort Villanueva mot antingen någon rollspelare eller draftpicks. Problemet är ju CV´s kontrakt och att hitta någon som faktiskt vill ha honom. Det är där som tricket ligger.
Coach Frank måste ju inse att experimentet med CV inte fungerade och frågan är ju hur många matcher till det tar innan han fattar det. Sen tror jag att laget, coachen, ledningen måste bestämma sig för att inte satsa mot playoffs. Som det ser ut nu ska de vara glada om de inte kommer bland de fem sista i ligan. Sätt en målsättning att hamna runt .500 eller kanske på plats 20-25. Högre än så ger bara fel målsättning och negativ effekt.
Övrig rotation då?
Drummond har varit en positiv överraskning och kan bli något riktigt bra. Dock har han en hel del att slipa på, men vad kan man begära av en rookie egentligen. Han ska in och buffla i skiten, och då gärna tillsammans med Greg Monroe vid sin sida. Dock verkar inte Coach Frank tycka detsamma. Dessa två stora herrar har spelat extremt lite samtidigt, vilket förvånar både mig och alla andra. Låt dom få ordentligt med speltid och spela ihop dem.
Corey Magette? Nja, alltså… Det som han var så bra på förr i tiden var att han tog sig till linjen och kunde hota utifrån. Nu gör han varken eller. Visst skjuter han en del straffar, men hans skytte är ju bedrövligt. Han har skjutit 50% eller mer i endast sju matcher den här säsongen (minst två skott tagna). Sju matcher av 27 möjliga?! Det är fan inte okej i min bok. De fyra senaste matcherna är han 3-16… Bara en sån sak.
Austin Daye… Lång, kan skjuta ibland… That´s it!
Will Bynum? Ett energiknippe, men tar alldeles för mycket konstiga beslut på offensiven, och verkar skjuta hejvilt när han tror att han är i zonen. Alldeles för liten i defence.
Stuckey? Började säsongen helt under isen, men har kommit upp till ytan på sistonde och kan han bara få lite bättre koll på sina treor så löser det mesta sig. Det gäller bara för honom att fortsätta vara aggressiv i offensiven och driva mycket mot korgen.
Coach Frank? Jag har egentligen alltid gillat honom, men den här säsongen har han gjort och tagit massor med konstiga beslut och sagt märkliga saker. Hans ingame-coachande kan ibland verka oerhört tveksamt, vilket tyder på att det faktiskt är så också. Jag undrar egentligen hur förtroende från spelarna är för Coach nu. Detta är givetvis inget som jag eller någon annan utomstående vet något om, men hade jag lirat i laget så skulle jag vara tveksam till en del av hans beslut i alla fall.
Pistons kanske skulle byta coach, men frågan är om Dumars vågar göra det ännu en gång. Jag röstar för det i alla fall. Ur två perspektiv: Jonas kommer kanske tillbaka i rotationen, och för det andra; laget måste göra något drastiskt.
Kan man byta till sig något extra gottigt? Ja, det är möjligt, men då måste man ge upp sina två mest värdefulla pjäser om man vill ha något matnyttigt tillbaka. Monroe och Knight är de två mest värdefulla spelarna, men tveksamt om man vågar röra dem. De andra i laget har inte jättemycket trade-värde, men skulle man kunna, men lite trolleri och list, byta bort Prince eller Maxiell, så vore jag glad. Under förutsättning att man fick något bättre tillbaka.
Kanske är det så att man måste inse var man står just nu och bara bygga för framtiden. Få tillbaka lite entusiasm och glädje. Jag har personligen sett tre matcher i Auburn Hills och när det går bra så är det helt okej stämning i arenan, men det blir lite trist när det bara kommer 8 000-10 000 personer i en arena som tar runt 20 000. Dock ska det sägas att det är sjukt kul att kolla NBA. oavsett lag och arena. Jag satt courtside och där hör och ser man det mesta som man missar på tv, och det är ganska mycket. Men mer energi och fart, så kanske även publiken vaknar och kommer för att stötta sitt Pistons.
Nåja, det var lite tankar om hur det står till… Det finns flera, men de får inte plats här och nu…